Ur Radio-Preparatet nr 3, 1990:

NÄRRADIO I BLÅSVÄDER

men den här gången är det inte Radio Ryds taskiga ekonomi som menas.

Radio Ryds utsände
Kirkwall, Orkney, Juli 1989

I hörnet av Castle St. och Broad St. ligger en av Stortbritanniens allra minsta radiostationer. Den ligger mycket diskret på en bakgård och det enda som avslöjar dess existens är en liten mässingsskylt (typ tandläkarskylt) på grindstolpen till gården.
  Jag kommer dit en kväll och har bara tur att det finns någon d?r. I gengäld är den för kvällen ende arbetande, John, mycket glad att få träffa en radioentusiast. De verkar vara sällsynta på Orkney. John är nybörjare på stationen men jag får ändå veta en hel del. Stationen heter BBC Scotland Orkney och är en sorts lokalradio. Det täckta området är dock mycket litet, och i praktiken är det en närradio. Stationens effekt känner inte John till, och inte heller kan han hitta något informationsblad att hjälpa mig.

Bortglömd av BBC
Stationen har sju heltidsanställda medarbetare. Alla gör allt utom kassören. Eftersom stationen ligger isolerat till, känner man sig litet bortglömd av BBC, och klarar sig i stort själv.
  - Det blir mycket ideellt arbete, säger John.
  Sändningstiden är blygsamma 30 minuter per dag. Man har ingen egen frekvens, utan sänder i en lokalradiolucka. Stationens studio är ungefär i RR:s storlek, med två skivspelare, två rullbandspelare, ett kassettdäck, en CD och två specialbandare för spotar. Den som pratar sitter tvärs ?ver teknikerns bord, i samma rum. Inget glas här inte! De har varsin mik, och skall en gäst in vid bordet blir det trångt.

Country populärt
Skivarkivet är minimaIt.
  - Edinburgh får det som blir över i London, och vi f?år det som blir över i Edinburgh. Vi spelar mest egna skivor, säger John.
  - Det mesta är country, som är otroligt populärt, även bland ungdomen. (Detta påstående bekräftas senare på puben!)
  OB-utrustningen består av två kassettbandspelare och en UHER av bekant modell. Allt detta kan vid behov stuvas in i stationens egen bil. HF-länk saknas helt och lånas mycket sällan in. Vid sändningar "på stan" dras en sladd med 50m f?rlängning direkt från mixern, genom fönstret och ut till gathörnet. Där kan reportern sedan försöka haffa någon pratglad förbipasserande, vilket inte är lätt.

Blyga lyssnare
Folk på Orkney är väldigt blyga. Ingen ringer, så alla tävlingar (det finns en) är på brevform. Blygheten ger svårigheter med feedbacken. Lyssnarundersökningar visar att inte många Iyssnar, någon siffra har inte John.
  Men blir det inte meningslöst då? Som tur är visar det sig att Radio Orkney har en viktig funktion. Öarna har ca 14.0OO invånare utspridda på ett antal småöar. Vanligtvis dåligt väder betyder att många bara kommer in till Mainland och centralorten Kirkwall en gång i veckan.

Boskapsbörs
I stället för börsnoteringar redoviser Radio Orkney senaste boskapspriserna, och man vet om det är lönt att komma in till stan överhuvudtaget. Av den dagliga halvtimmen ägnas tio minuter åt nyheter och väder ("Bara deprimerande prognoser") och övriga tjugo till musik. Ett önskeprogram sänds tre dagar i veckan. Något xx-i-topp finns inte.

Planering Mac-satt
Trots sin ringa storlek har stationen all sin planering på data. I en Mac lagras allt om programmens innehåll, data om inslag, inventarier, personal etc. Refbanden sparas tills vidare på stationen för all framtid.
  Någon oberoende, konkurrerande station finns inte, och det är detta faktum som räddat livet på stationen. Detta och hårt arbete.
  - Inte är det stödet från Edinburgh i alla fall, avslutar John, entusiast på stationen i blåsväder.

Mats Karlsson

Sidan uppdaterad 19.9 2001. © Mats Karlsson