N Y T E O R I O M N A M N E T !
Se i mitten av denna text.
Villospåret Anders Raijevs
Erik Modin lanserar en version av Raivis liv som går ut på att han var son till Anders
Raijevs, en köpman i finska Gamla Karleby som flydde till Sverige efter ofred i hemlandet. Raijevs ska via Sollefteå ha sökt sig
upp till Tåsjö, där sonen gifter sig med prästdottern Märta Nilsdotter. Raivi uppges bli 102 år och dör
först 1796.
Modin vidhåller i sitt förord att personuppgifterna är sanna, även om händelseförloppet har
dramatiserats. Men med stöd av andra forskare ställer jag mig tveksam till hur Modin har sammanfogat kända fakta. Exempelvis
är kopplingen mellan Raijevs i Sollefteå och Raivi i Tåsjö inte alls självklar. Raivis Märta var ingen
ungdomskärlek, utan Raivis tredje hustru och dessutom inte alls prästdotter. Det visar sig även att den Anders Andersson som
dör 1796 är Raivis son.
Att kopplingen till Anders Raijevs är ett villospår stöds av forskaren Maud Wedin som arbetar med en
doktorsavhandling om skogsfinnarna i södra och mellersta Norrland. Anders Raijevs existerade verkligen, men hans hustru uppgavs heta
Brita Brenner (kanske hette hon Anna Brita). Han befann sig i Sollefteå 1715 och tycks ha dött där. Enligt en boupptteckning
efter "Anders Raije" den 13 mars 1716 i Gamla Karleby hade han inte ens någon son utan bara två döttrar, Brita och
Maria.
Uppgifterna som Maud Wedin delat med sig av är inte heller samtida, det ska genast sägas. De kommer från ett
brev som förre folkskolläraren i Tåsjö, Johan Peter Näsström, skrev till finnforskaren Richard Gothe 1946.
Uppgifterna har i sin tur tagits fram av Näsströms son Yngve ur originalkällor på landsarkivet i Härnösand.
För övrigt är även J.P. Näsström skeptisk till Modins uppgifter om Raivi.
Jag har ändå valt att tro på de uppgifter som Agneta Olofsson redovisar i "Fjällsjö byar och
gårdar". Även om inte hon är ofelbar sammanfogar hon där en stor mängd uppgifter som pekar i en helt annan
riktning än Erik Modins. Skulle någon uppgift vara fel finns det så många andra indicier som talar för att Anders
Raivi inte var en köpmannason från Gamla Karleby.
Forskare oense
När man så slagit fast att Modin hade fel måste det genast påpekas att forskarna långt ifrån är ense
om vem Anders Raivi egentligen var. Exempelvis har noteringen "Raiwi" i kyrkoboken skrivits till i efterhand med blyerts, vilket
givetvis ökar risken för att det är en felaktig uppgift. Jag väljer dock att tro att den trots allt stämmer.
Tillägget kan förstås vara samtida, men även om noteringen gjorts hundra år senare får man tänka
på att det kollektiva minnet är ganska långt. Eller var förr i alla fall.
Andra är osäkra på om födelseåret 1694 stämmer och vissa forskare räknar med minst tre
olika tänkbara Raivi.
Att den version jag presenterar här skulle vara den rätta kan jag alltså inte veta, men jag ser den som troligast.
Jag har tagit en del hjälp av Agneta Olofsson, med medger att varken hennes eller min forskning (som bekräftar hennes uppgifter)
räcker till för att förklara namnet Raivi. Detta är förvisso en stor brist, men på 300 år hinner en hel del
förklaringar av vår tillvaro gå förlorade.
Men sökandet efter svaret på gåtan Raivi fortsaätter...
Röjaren
Den Junselebördige släktforskaren Olle Strandberg i Uppsala har lanserat en ny teori om namnet Raivis ursprung, vilket jag skriver om
i en artikel i tidningen Släkthistoriskt forum nr 1, 2009. Så här resonerar Olle:
- Namnet Raivi kanske skrevs in i kyrkboken i tro att det var ett finskt släktnamn. Men det anges inte på hans syskon
och inte på hans föräldrar. Anders barn har inte använt sig av namnet heller. Jag tycker att
det alltmer lutar åt att det är en egenskap hos Anders som beskrivs.
Då Olle Strandbergs hustru kommer från Finland fanns hjälp att få inom hemmets väggar:
- Jag tittade i en finsk-svensk ordbok och hittade RAIVATA: röja, bryta upp, rensa bort. Kan det vara så att han var
en väldig röjare och att det är det som namnet vill säga. Eller är det endast att han var den förste
som bodde i Lövvik?
Nej, först var han inte. Men det finns uppgifter som tyder på att han tog upp ett ödehemman i byn. Han kan
alltså mycket väl vara en röjare fast han inte var först på plats.
Föddes i Tåsjö
Anders Andersson döptes den 15 juni 1694 i Tåsjö by (dagens Kyrktåsjö). Hans far var "finnen" (finskättade) Anders Göransson från Västertåsjö och hans mor hette Gunilla. Paret fick tio barn.
Nästa gång vår huvudfigur dyker upp är den 1 januari 1716, då han är 21 år och gifter sig
med Lisbeta Andersdotter. Hon kommer från Rudsjön, en by som togs upp av finnar i början av 1600-talet. Lisbeta är
dotter till nämndeman Anders Pålsson från Anundsjö, som kommit till Rudsjön tillsammans med familj och sin bror
Mats 1697. Sedermera efterträdde denne sin bror som nämndeman - eller om det var tvärtom? (se Roland Forsséns fina
hemsida under Raivilänkar)
Anders och Mats Pålsson var gifta med var sin dotter till finnen Lars Andersson, Malin respektive Karin. Han hade kommit till
Rudsjön på 1650-talet då byn var nära att läggas öde. Från båda dessa bröder stammar jag
via flera grenar på både min farfar Eriks och min farmor Fridas sida (kolla Släktfrossan under Raivilänkar). Raivis yngste
son Göran övertog förresten så småningom Lars Anderssons hemman i Rudsjön.
Anders Raivi med familj har slagit sig ned på västra sidan av Tåsjön i Lövvik. Men Raivis och Lisabetas äktenskapliga lycka blir dessvärre mycket kort. I februari 1717, drygt ett
år efter bröllopet, dör hon. Vad som drabbat henne vet jag inte, men kanske dog hon i barnsäng? Något barn
får i alla fall inte det unga paret.
Tre år senare gifter Anders Raivi om sig med Karin Nilsdotter, vars ursprung jag inte känner till. De ska tillsammans
få tolv barn, varav minst fyra tas ifrån dem i unga år.
Mångkunnig
Anders Raivi har på det stora hela fått ett gott eftermäle. Bland mycket annat var han en skicklig smed, enligt både Erik
Modin och ättlingar till Raivi. Dessutom spelade han gärna fiol och var ganska så duktig på det.
Vidare sägs det att han var en så kallad sörkörare, det vill säga en handelsman som hade rätt
att sälja sina varor i Stockholm. Det fick nämligen inte vem som helst vid den här tiden, utan det krävdes tillständ
från Kgl. befälhavande. Varor från norr som var eftertraktade söderut var i första hand skinn och pälsar,
torkad fisk och kött från ekorre, ren, tjäder och ripa.
Raivi ska bli änkling ännu en gång - i mars 1746 dör hustrun Karin. Men kraftkarlen Raivi, som nu är 52
år, ger sig inte utan gifter cirka 1750 om sig en gång till, nu med den 20 år yngre Märta Nilsdotter. Exakt årtal
är inte känt, men 1754 föds parets enda barn Kerstin. Via henne fortsätter släktledet till bland andra bigamisten Ingel Ivarsson, till Erik Olof
Älg och till min farfar Erik Karlsson.
Raivis arv
1777 flyttar Anders Raivi med hustru Märta till Norrnäs i Bodum. Två år senare dör han, 85 år gammal. Nu
stöter vi på den kanske marigaste uppgiften av dem alla: att få ihop hans dödsnotis med någon lämplig
födelse. Drar man bort hans angivna ålder, 94 år 6 månader 1 dag, från dödsåret 1779 hamnar man i 1685.
Då föds en Anders i Västertåsjö, son till Anders Johansson. Men i Tåsjös första
husförhörslängd står det tydligt att Raivi föddes 1694.
Antingen tog prästen fel på person, eller så (mindre troligt) angav han Raivis födelsedatum. Eftersom han döptes den 15 juni 1694 kan han mycket väl ha fötts den 1 juni. Det skulle alltså teoretiskt kunna stämma, men jag nöjer mig med att konstatera att han föddes 1694.
Nåväl, även om Raivi inte blev 102 år så lever hans minne kvar. Bland annat finns (snarare fanns)
hans namn bevarat i Hotell Raivi i Hoting. Men det finns också en del andra
spår kring Tåsjön. Läs mer i texten om Lövvik.
Ättlingar till Anders Raivi lever kvar i Lövviken till i slutet av 1800-talet. Sonen Anders Andersson (f 1726) tar
över gården i mitten av 1700-talet och lämnar i sin tur över ett delat hemman till sönerna Anders Andersson III (f
1757) och Jon Andersson. Anders Andersson IV (f 1792), son till AA III, tar efternamnet Löfqvist efter hembyn. Hans bror Mats Andersson
blir sedermera nämndeman. Om brodern Jöns berättar Birger Lundqvist följande: "när Jöns Andersson
drabbades av kallbrand, kapade man det sjuka benet och lade foten i en hink med tjära, och när Andersson efter lång sjukdom
trots allt avled, fick han foten med sig i graven..."
Anders Andersson (V) Löfqvist (f 1820) flyttar till Skansnäset och får flera söner, bland annat en Anders
(Andersson VI) Löfqvist (f 1850) som dock dör innan han hunnit fylla 20.
Anders Andersson VI har en bror som heter Nils Johan Löfqvist. Denne flyttar 1882 till Karbäcken, där han gifter
sig och 1899 drar vidare till Västertåsjö som torpare. Han får flera barn, som jag dock inte lyckats följa vidare.
När historien om Raivi går in på 1900-talet blir spåren märkligt nog svårare att hitta. Åtminstone i
arkiven.
Källor: Husförhörslängder, dop- och dödböcker, Sveriges
Dödbok, Folkräkningen 1890, Intervju med Olle Strandberg,
Erik Modin: "Anders Raivi, en berättelse från den finska nybyggestiden i Ångermanland", Erik Modin: "Gamla
Tåsjö", Agneta Olofsson: "Fjällsjö byar och gårdar", "Rudsjö 360 år
1627-1987", Birger Lundqvist: "Förteckning över invånarna i Röström"; Karl-Erik Ströms
samlingar vid Hotings hembygdsförening, Bertil G Johnsons hemsida, Agne Sjödin, Karl-Einar Löfqvist.
Sidan uppdaterad 13.12 2008 av Mats Karlsson.